21.3.2013.
Jag växlar mellan hårdbevakning av Palmeärendet och hårdbevakning av ”Mitt 20-tal…”, en möjligen inspirerande men tämligen ansträngande syssla.
På kultursidor skrivs om böckers förmodade framtid, men vikten av att alla böcker i någon form recenseras, understryks knappast. Saken borde vara självklar.
I Tidningen Ångermanland skrev den 16 mars Hervor Sjödin, som fram till för några år sedan var den ena av ”språkmakarna”. Nicke finns inte längre, viket jag sörjer, men hela hans efterlämnade familj är vitter.
Hervor skriver:
Mitt 20-tal och mitt 30-tal– Sven Anér, vem är det? Det undrar han själv också. Nu har han gett ut sin tjugofemte (minst) bok.
Går vi till Nationalencyklopedin får vi veta att han är född 1921. Journalist och författare, son till Josef Anér och bror till Kerstin Anér. Både fadern Josef, som var en enastående affärsman med många viktiga poster i 1900-talets affärs och industriliv, och systern Kerstin, politiker, författare, fil dr, radioproducent och debattör, finns också med i NE. Modern Gunvor skrev dikter, men sådant räknas kanske inte lika högt av encyklopedins författare. Ingen vanlig dussinfamilj alltså.
Sven Anér är en ovanlig journalist. Han har en enastående lång karriär bakom sig, bland annat på DN och Sveriges Radio. Inget av detta skymtar i den nya lilla boken. Inte hans engagemang mot kärnkraften. Inte det ihärdiga rotandet i den så obegripligt illa skötta och resultatlösa utredningen av mordet på Olof Palme. Inte hans forskningar i Estoniakatastrofens dunkla bakgrund.
Nej, här går han tillbaka till sin egen bakgrund, barndomen och ungdomen på 1920- och 30-talet. Här går han till rätta med sig själv, en sträng domare. Här berättar han, 91 år gammal, om ett Stockholm och en tidsanda som inte många längre kan berätta om. Han är en sanningssökare, en grävande journalist i sitt eget och familjens förflutna. Han bekänner sina svagheter, berättar öppet om sina känslor och drömmar. Porträttet av fadern, den framgångsrike affärsmannen, kan lära oss något om vikten av att se och älska sina närmaste. Ja, Sven Anér, den till synes kylige betraktaren, ger oss på sitt nyktra språk en lektion i hanteringen av känslor.
Sven Anér har skrivit en bok, som många, många borde skriva: Boken om sig själv, om uppväxten i en svunnen värld med andra tänkesätt och värderingar, ett vittnesmål att överlämna till eftervärlden.
Hervor Sjödin
Välkommen att beställa på antingen
karretforlag.wordpress.com eller
Pg 75 05 55-5 Sven Anér,
så får du lära dig allt om halvöreskolor och äppelknäck! SA.