31.3.2013. Dag Andersson, rikskrim:
Jag försöker analysera Dekorima och Avsans närvaro.
Det finns ett konkret indicium mitt i kedjan, nämligen det faktum att en person identifierar ett för honom uppvisat fotografi som föreställande en man som ofta befinner sig på gymet i U-Väsby. Detta förhållande har aldrig bestritts, även om dåvarande polisutredning ogärna berör saken.
Sedan finns Ankkis tilltalande av mannen på finska vid Dekorima, vilket visar att hon kände mannen som finsktalande. Är då Dekorimamannen Avsan?
Finns alternativ? I så fall skulle det finnas mer än en finsktalande person vid gymet (med tvåkorta finsk/estnisk-klingande namn!). Och i så fall skulle Ankki ha känt båda dessa finskkunniga personer, Avsan och ytterligare en.
Redan här börjar det snäva till.
Då kan fokus riktas mot den av allt att döma svaga och vaga utredning som skett kring Upplands-Väsby. Som vanlig allmänhet vet jag ingenting mera om denna utredning än vad som, 16 år efter mordet framkom ur granskningskommissionens rapport.
Jag är lekman, men i Palmeutredarnas ställe skulle jag ha gjort så här: Utgått från det identifierade och klart namngivna passfotot av Anti Avsan samt omedelbart konfronterat Avsan med Ankki (och kanske Anneli, som ju såg Dekorimamannen vid Dekorima, men som inte kände Avsan tidigare).
Anki skulle då antagligen klart ha sagt att ”ja det här var den man jag såg vid Dekorima; jag visste att han förstod finska varför jag direkt tilltalade honom på finska när jag ville vet vad klockan var”.
Om det inte var Avsan som visades upp skulle Ankki förstås inte ha kunnat identifiera honom som ”sin”gym-man, dvs Avsan.
Alltså: konfrontation Ankki/Avsan skulle ha blivit direkt avgörande av positiv identifikation erhållits; i annat fall skulle identifieringsförsök ha fått fortsätta.
Granskningskommissionen skriver inledningsvis i sin rapport:
Utredningen om Dekorimamannen är mycket omfattande. Den sattes i gång efter det att uppgifterna kommit in senhösten 1992 och synes ha bedrivits med intensitet våren 1993, då ett stort antal förhör hölls,
Etc. Uttrycket ”intensitet” stämmer enligt min mening mycket dåligt med den långsamma takt varmed arbetet bedrevs från polisens sida. Jag vet inte exakt vilket datum Olle Alsén fick tillgång till passfotot av Anti Avsan, men i samma ögonblick som polisen fick vetskap om detta identifierade fotografi hade nyssnämnda konfrontation bort vara en självklarhet. Polisens hela aktivitet är i själva verket präglad av passivitet. Avsan är sannerligen inte polisens förstaval.
Mycket anmärkningsvärd är granskningskommissionens redovisning av de förhör som hölls med Ankki/Anneli. Att dessa var sammanlagt åtta nämns inte, heller inte att Olle Alsén vid det först förhöret, med Anneli, medverkade som förhörsvittne. Inte heller att våren 1994 ett konfrontationsförhör arrangerades med Ankki, varvid dock ingen bild av Avsan fanns med bland de sex förevisade bilderna. Någon livekonfrontation, med vare sig Ankki eller Anneli, anordnades aldrig.
Jag har vid åtminstone ett tillfälle av spaningsledningen begärt ut dels samtliga förhör med Anneli/Ankki, dels de sex konfrontationsfotografierna, men alltid fått nekande svar.
Dag Andersson – rimligen försöker utredande polis alltid att gå snabbaste väg mot målet. Konfrontation av Avsan hade kunnat ske omedelbart, i november 1992, varefter hela Dekorimaärendet kunnat vara löst före jul 1992.
Men någon konfrontation är ännu i dag, 30.3.2013, inte arrangerad.
Det må inte förmenas mig att gissa: Utredande polis har genom åren trott eller varit på det klara med att Anti Avsan bör undandras varje kärv granskning. Kvalificerad yrkespolis, från Hans Ölvebro och vidare genom decennierna, kan inte gärna med gott samvete ha accepterat en sådan icke-utredning som denna.
Min mycket klara misstanke är att utredande personal från början, alltså från februari 1986, vetat om att Avsan vore den primärt misstänkte. Misstanken stärks i dag av Anti Avsans uttalande för sin äldre poliskollega:
Nä nä, vi har en sån uppbackning så ni kan inte få tag på oss…
En bekännelse från Anti Avsan?
Jag menar, Dag Andersson, att du blir sittande och trampar vatten så länge du inte tar in rådmannen och moderate riksdagsledamoten fö strikt och stringent förhör.
Så långt om Dekorima. Jag bifogar också en sammanfattande förteckning över de ärenden som jag i dag driver, tillsammans med dig och med andra instanser. Jag ringer dig kring onsdag 3 april, då jag hoppas få ett lika givande samtal som förra gången!
Engagerad och oroad hälsning
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.