3.4.2013. Jag fick just ett samtal med Dag Andersson på rikskrims Palmeenhet. Han är lätt att nå, och han är vänlig att tala med, tyvärr än så länge på en till intet förpliktande nivå. Han kunde inte uttala sig om patientkortet men tröstade mig med att Melander, hans nye närmaste man, ”tittar” på saken. Jag fick ett direktnummer till Melander – jag erinrar mig min likaledes mörka tid i Moskva, där fungerande telefonkataloger var svåra att hitta och där ett uppsnappat levande telefonnummer var en trofé, vunnen i krig.
Så jag hoppas hitta Melander om en stund. (14.00)
3.4.2013 kl 14.45. Jag har fått ett kort samtal med krkom Melander. Det samtalet ger en dramatiskt negativ bild av vad som händer inom förundersökningen i Palmeärendet, såväl på polis- som åklagarsidan.
Melander framtonade i detta samtal som djupt ointresserad av att samtala med en engagerad representant för en svensk mediaopinion. Melander sa i klartext att det är jag, Sven Anér, som helt på eget bevåg driver egna idéer i Palmeärendet, samt att Melander inte hade ringaste skyldighet att ge mig någon som helst information om någon enda fråga, bl a inte rörande den, som jag klart hävdar, dubbla förfalskningen av Olof Palmes patientkort, dvs en av de allra grövsta polisiära försyndelserna i Palmeärendet.
Melander hänvisade, efter några få minuters telefonsamtal, till ”den enda som får uttala sig i Palmeärendet, nämligen Kerstin Skarp”. Eftersom Skarp genom åren aldrig har gett mig någon enda information i sak konstaterar jag att Palmeaffären i dag är än mera sluten än den var innan Dag Andersson tog över befälet på rikskrimsidan och därmed även inträdde som chef för krkom Melander.
Detta är en ohållbar situation, och den är lätt analyserad.
Rikskriminalpolisens medarbetare, i dag, är totalt ovilliga att diskutera eller granska åtgärder som sedan 27 år tillbaka har vidtagits av svensk polis, under 26 år av rikskriminalpolisen, till att börja med under ledning av polisöverintendenten Tommy Lindström, sedermera entledigad efter ekonomiska felgrepp i tjänsten.
Lindström satt den gången mycket centralt, inte minst i samband med förfalskningen av Olof Palmes patientkort, en förfalskning som Lindström, vid mitt personliga besök på hans tjänsterum i början av 90-talet, med falsk beskrivning förklarade vara äkta.
Jag anser mig i dag kunna konstatera, i efterdyningarna av det ganska barska samtalet med krkom Melander, att Melander, som jag kan uppfatta det i strid med krkom Anderssons intentioner, önskar dra ner en järnridå rörande eventuellt pågående polisiär utredning av polisers diskutabla åtgärder i Palmeärendet.
Det är uppenbart att i varje fall krkom Melander är jävig, möjligen också krkom Andersson.
Jag väljer i dag att sända en skrivelse, inte till vice RÅ Skarp, vilket jag betraktar som meningslöst, men till Regeringens Justitie Kansler. Denna skrivelse följer nu: