2.5.2013. Socialstyrelsen, dnr 8-2-23202/2013, och Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt, dnr I 5341.
Det har, i detta allvarliga ärende, känts angeläget att understryka att den två gånger förfalskade patientjournalen inte har utgjort den enda kränkningen av Sabbatsbergs och den svenska sjukvårdens integritet.
Jag tar här upp ytterligare två exempel, men det finns fler!
Nr 1: Lisbeth Palmes påstådda skottskada.
Lisbeth Palme blev aldrig påskjuten vid Dekorima. Uppgiften har aldrig på ett trovärdigt sätt bekräftats, och det påstådda händelseförloppet är efterhandskonstruerat.
Sålunda skulle en kula ha nära följt hennes rygg, men i så fall skulle denna ha blivit mycket allvarligt skadad. Någon skada har inte kunnat beläggas. Sena vittnesmål om påstådda rispor på huden kommer från ett sjukvårdsbiträde och en polisman, på Sabbatsberg, men den dermatolog som i ett väntrum på sjukhuset ”baddade en lätt rodnad” (professor Åke Nilzén) såg inget spår av ett skott och slog inget larm.
Något rättsintyg utfärdades heller aldrig, vilket bl a juristkommissionen bedömer som mycket märkligt och som, enligt kommissionen, kan påverka den fortsatta bedömningen även av mordet på Olof Palme.
En genomskjuten mockakappa sändes efter mordet för granskning till Bundeskriminalamt i Wiesbaden, men när Lisbeth Palme, efter att ha övergivit Olofs ambulans och i en poliskommissariebil ha fortsatt till Sabbatsberg, anländer hon i mörk tygkappa med slejf och kapuschong, helt oskadad, vilket framgår av bifogade fotografi, taget av pressfotografen Ulf Karlsson och publicerat i Göteborgs-Posten den 2 mars 1986 samt något senare i Aktuell Rapport.
Hela detta kontroversiella skeende är aldrig utrett av polisens Palmeutredning eller av RÅ. Orsaken till att Lisbeth Palme påstås ha blivit påskjuten torde bl a ha varit att mordets arrangörer velat understryka att mördaren varit en okänd gärningsman, som önskat undslippa Lisbeth Palme som vittne.
Nr 2: Sollentunaambulansen.
Här återfinns återigen Sabbatsbergs sjukhus i mordhändelsernas centrum. Polisutredarna, PU, har hela tiden hävdat att en ambulans, som varit på hemväg från Sankt Görans sjukhus till sin hemstation, Sollentuna, av en slump kommit fram till Dekorima och där vinkats in till den skjutne Olof Palme.
Påståendet är inte sant. Sollentunaambulansen var i förväg vidtalad att stå på pass, och när dess färd mot sjukhuset inleddes, till en början med Lisbeth Palme som medpassagerare, gick färden i en anmärkningsvärd omväg över Vasastan. Ungefär vid Odengatan lämnade Lisbeth Palme Sollentunaambulansen och gick över till en kommissariebil.
Omedelbart efter dödsskottet vid Dekorima hade en ambulans från Sabbatsberg speciellt tillkallats. Denna syns ha rullat ut på sjukhusområdet men aldrig lämnat detta; ambulansen kom aldrig fram till Dekorima.
Sammantagna utgör dessa båda exempel, som nämnt, två skrämmande bevis på grov kränkning av sjukvårdens ansvar, heder och integritet. I vilken utsträckning, om någon, sjukhusledningen varit medveten om det som kom att inträffa kan jag inte avgöra.
PU har ingenting gjort för att nå till botten beträffande dessa ytterligt kontroversiella mordminuter.
Jag är angelägen understryka att samtliga ovanstående uppgifter är av mig lämnade under strikt sanningsansvar samt att jag givetvis är beredd, om så blir aktuellt, att svara inför domstol.
Med fortsatt angelägen och oroad hälsning,
Sven Anér, Karlsrogatan 85 A, 752 39 Uppsala. 018-15 12 79.